Jag har kört hårt

Ifall jag var maniskt depressiv, skulle jag definitivt beskriva denna vecka som en extrem manisk uppsving. Har dragit på morgonyoga, suttit på skolan och pluggat i timmar, dansat, påbörjat min karriär som (frivillig, tyvärr) fotoansvarig för International Debate (det är så fedt!) och presterat med 8-22 tidtabell. Inte helt friskt men jag mår så bra av att hålla mig upptagen.

På fredag drog vi från vår fredagsbar till arkitekturskolans fredagsbar. Kontrasten var enorm. På torsdag arrangerade arkitekturföreningen ett intressant seminarium om teckning. Arkitekterna såg mycket arkitektiska ut och ölen var gratis, grafisk, ekologisk och handbryggd. Hipsterismen här i Köpenhamn går ibland lite för långt för mig. "Jag trivs bäst med intellektueller" och "en metafysiskt approach på hur hon använder teckning som uttrycksmedel hade varit mer givande" var några av de mest pretantiösa utlåtandena jag har hört denhär veckan. Begreppet "intellektuell" är  smutsigt, ungefär som "networking". Förstå mig inte fel, intellektuella intellektueller är primaskinka, och networking är nödvändigt för att klara sig i livet, men att tala om dessa fenomen med dessa begrepp får det att ila i tänderna. Då vi cyklade hem från fredagsbaren cyklade herr arkitekt fast mig och bjöd mig på efterfest. "Hur kommer det sig att jag inte sett dig på skolan förut?" frågade han. "Jag pluggar statskunskap på KU" svarade jag. Han tryckte in handbromsen. "Ahh jag trodde du var arkitekt" mumlade han för att förklara missförståndet medan han illa kvickt vände på klacken.

Igår skulle jag bara ta en sväng till en hemmafest. Halv fem kom jag hem med klackarna i handen och armarna nerklottade med rymdttueringar. Unnade mig lunch på Torvehallerne och försökte få 1 907 ord att bli 2900 ord. Genom att ändra tex till till exempel och dvs till det vill säga multiplicerar man helt klart inte ordantalet. Vi har deadline på onsdag och har absolut ingen aning om hur man skriver akademiska texter.

Vecka 42 har vi höstlov och jag vet inte helt vad jag skall ta mig till. Vill så gärna komma och hänga med alla er. Vill åka till Nagu och bada bastu, dra en sväng till Åbo, äta lunch hos mamma och middag hos pappa och bara hänga med vänner jag känner så väl. Går på sociala högvarv. Börjar bli rätt så sliten på att konstant vara på "första nervösa dejten" med folk. O andra sidan borde jag vara här nu. Måste komma över dating-stadiet och bli vänner med kompisarna. Har varit här i 6 veckor men har fortfarande inte hunnit njuta av att jag bor i min drömstad.